v10. Loscil - The Making of Grief Point

Loscil - The Making of Grief Point

Detta är en lite konstig låt. Jag lyssnar inte så mycket på Loscil i övrigt men nån gång, på nåt sätt, så började jag lyssna på denna för kanske fem år sen. Och det är inte så mycket av en låt kanske. Det är nån slags dikt som läses upp tillsammans med ett smygande och nästan lite obehagligt sound. Tror dessutom inte Loscil brukar ha text i sina låtar. Det är bara ett märkligt spår. Men bra. Det liksom drar med sig en mer och mer, i takt med att bakgrundsljudet eskalerar.

Men framförallt är det vissa textrader som sticker ut. En favorit är if [blank] had to write lyrics for his songs, they would be cumbersome, pale blocks, like his riffs, but pale. So instead he went out and found a wailer, too stupid to commit to a single thing. Vilket kanske är den bästa dissen i en låttext jag hört.

En annan på lite samma tema är I think the world does not like me grim. It likes me melancholic, but not miserable. English on the Mediterranean, which is oddly enough some of the worst people there is.

Men framförallt är det väl när ljudbilden skiftar medan raden the answer to the making of "Grief Point" is picnic baskets filled with blood kommer. Den får mig alltid att haja till och ger mig väldigt starka (och djupt obehagliga) bilder i mitt inre.